Vad är IBS?

IBS räknas som en kronisk sjukdom och de allra flesta har bättre och sämre perioder. Man brukar tala om att sjukdomen går i skov. Det vanligaste är att man har ont i magen och känner sig svullen. Man kan även drabbas av återkommande diarréer och förstoppning och ibland en blandning av allt. IBS innebär en störning både i tarmens motorik och känsel samt signalering till och från hjärnan.

Utöver symptom kopplade till magen är det även vanligt med ett flertal andra problem i samband med IBS. Exempel på det är sömnsvårigheter, kroniskt trötthetssyndrom, depression, ångest, astma, ryggsmärtor, och muskelsmärtor.

Många upplever en försämring av viss mat samt av stress. Exempelvis är det relativt vanligt att man känner av en försämring av Fodmaps, dvs. fermenterbara kolhydrater.

För att mat ska transporteras i rätt riktning och hastighet genom tarmen så behöver muskler i mag-tarmväggen omväxlande dras samman och slappna av, vilket sker med hjälp av hormoner och nervsignaler. Magen har nämligen ett eget nervsystem med över 100 miljoner nervtrådar som till stor del arbetar självständigt. Men de står även i direkt förbindelse till hjärnan och reagerar på samma kemiska signaler, däribland serotonin. Vid IBS är motoriken i såväl tunntarmen som tjocktarmen antingen för kraftfulla, för svaga eller dåligt koordinerade.

IBS kan delas upp i tre olika varianter:

• Svag tarmrörelse som leder till långsam tarmpassage och förstoppning (IBS-C)
• Kraftig tarmrörelse som leder till diarré (IBS-D)
• Dåligt koordinerade och ineffektiv tarmrörelse som leder till ett växlande mellan förstoppning och diarré (IBS-M)

Hur vet man om man har IBS?

Mer än 10% av Sveriges befolkning har idag en IBS diagnos, andelen kvinnor är betydligt högre än män.

Trots att så många har besvär är det svårt att få hjälp. Ibland säger man även att det är en slaskdiagnos vilket inte är sant utan det räknas som en kriteriediagnos. Om man uteslutit att det inte beror på förändringar i tarmen så utgår man från följande kriterier för att ställa en diagnos.

Rom IV-kriterierna används för att fastställa om man har sjukdomen irritabel bowel syndrome (IBS)

Återkommande smärta i magen, under minst en dag per vecka de tre senaste månaderna som är associerad med två eller fler av följande kriterier ger en IBS diagnos.

Smärtan i magen är:

• Relaterad till tarmtömning
• Relaterad till ändrad avföringsfrekvens
• Relaterad till ändrad avföringskonsistens

 

Varför drabbas man av IBS?

Varför man drabbas är inte helt klarlagt men den senaste tidens forskning har gett klarhet i vissa riskfaktorer som förknippas med sjukdomen. Ofta är det även så att det kan vara flera olika bidragande orsaker. Framför allt verkar det vara stress, tarminfektioner störd hjärn-tarm axel  samt förändrad mikrobiota.

En studie visar att 25 % av de som fått IBS fick det i samband med en tarminfektion.

En annan studie [1] visade att 38% av de med IBS testat positivt för  SIBO  intestinal bacterial overgrowt).SIBO innebär en överväxt av mikrober i tarmen. Det kan vara sådant vi normalt har i tarmen men av någon anledning har de ökat i antal.

Stress är som nämnts en bidragande orsak till IBS. Forskning gällande signalsubstansen serotonin [2] visar att stress påverkar serotonin vilken är delaktig i att både reglera tarmmusklernas rörelse, samt är en viktig del i tarmens sensoriska signalering som sker genom hjärn-tarmaxeln.

Ytterligare en forskningsrapport [3] visar att signaleringen av serotonin förändrad i både hjärna och tarm, där förhöjda nivåer ses vid IBS-D och lägre nivåer än normalt vid IBS-C.

Vad kan man göra åt IBS

Det finns idag ingen medicin som botar IBS men det finns ett flertal olika som lindrar symptomen. Exempelvis finns mediciner mot förstoppning och diarréer som hjälper mot just det men som inte tar bort grundproblemet.

5 saker du själv kan göra för att minska problemen

🍀Då stress är något som verkar trigga skoven för många är det A och O att försöka sänka stressnivån. Detta är inte alltid enkelt men försök se över ditt liv och förändra det du kan för att få ett lugnare liv.

🍀Något som många verkar få lindring av är att tugga maten länge. 20 tuggor per gång verkar kunna göra underverk. Maten är då sönderdelad och matsäcken har genom tuggandet redan fått en signal om att mat är på väg och kan då förbereda sig på detta.

🍀Våra magar är olika och mår bättre och sämre av olika saker. Mjölkprodukter, socker och spannmål är tre saker som kan trigga problemen med magen. Testa dig fram och se om din mage mår bättre av att utesluta något.

🍀 Många med IBS mår bättre då de undviker Fodmaps. Så undvik fruktos, laktos, oligosackarider, och sockeralkoholer (sötningsmedel som slutar på -ol)

🍀Låt magen vila. Att testa sig fram och förlänga nattens naturliga fasta med någon eller några timmar ger magen en chans att vila lite längre och detta upplever många är en pusselbit för att få magen att fungera bättre.

[1] Prevalence and predictors of small intestinal bacterial overgrowth in irritable bowel syndrome: a systematic review and meta-analysis

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29761234/

[2] Regulation of the serotonin transporter in the pathogenesis of irritable bowel syndrome

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5037082/

[3] Brain-Gut Interactions in IBS

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3389673/